april 17, 2018 - 7:17 f m

Ett långt och hälsosamt liv

”Ett internationellt forskarlag* har hittat en förklaring till varför vissa människor tycks vara mer mottagliga för regelbunden konditionsträning än andra – vilket i sin tur ökar chanserna för ett långt och hälsosamt liv. Orsaken till försprånget finns i arvsmassan, där forskarna har kunnat peka ut 11 genvarianter som särskilt viktiga för förmågan att öka kroppens syreintag maximalt”. Pressmeddelande från Karolinska Institutet, KI

Den välkända kopplingen

Utgångspunkten för forskarnas arbete var den välkända kopplingen mellan god hälsa och kondition. Detta är en anledning till varför många hälsoexperter exempelvis rekommenderar raska promenader, löpning, simning eller cykling. Alla människor verkar dock inte ha samma förmåga att tillgodose sig timmarna i joggingspåret eller simbassängen.

Träningsstudier

Forskarna jämförde resultaten från tre olika träningsstudier. Totalt medverkade 514 personer i dessa studier för uthållighetsträning, där målet var att under 6 till 20 veckor förbättra konditionen. Den genomsnittliga förbättringen i alla grupper blev cirka 15 procent. Det visade sig dock att var femte bara ökade sin maximala syreupptagningsförmåga med fem procent eller mindre. De svarade alltså sämre på viss form av uthållighetsträning.

Forskarna genomförde muskelprover före och efter träningsperioden. Med avancerade analysmetoder påvisade forskarna ett tydligt samband mellan aktiviteten hos ett trettiotal gener och tendensen hos en person att svara på konditionsträning. Hela elva genvarianter (single-nucleotide polymorphism, SNP) kopplades till möjligheten att tillgodogöra sig konditionsträning eller inte.

– En möjlig framtid är att individanpassa ordinationen av fysisk aktivitet för optimala hälsoeffekter. För vissa kanske det passar bättre att styrketräna medan andra kan tillgodogöra sig uthållighetsträning, säger docent Carl Johan Sundberg vid Karolinska Institutet, som ansvarat för en av de tre delstudierna.

Läs mer om hur en DNA-analys går till här >>

*Forskningssamarbetet bestod av tiotalet universitet och forskningsinstitut från USA, Storbritannien, Danmark, Kanada och Sverige deltagit, däribland forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

KällorKarolinska Institutet ki.se

Nyhetsarkiv